Rösta på Arbetarpartiet i kommun och region

Arbetarpartiets Valmanifest 2026

Du kan rösta olika i de tre valen den 13 september. Vi ber om din röst i två av dessa val: de till Umeå kommun och Region Västerbotten - oavsett hur du röstar i riksdagsvalet.

Det finns 3 politiska riktningar i Umeå

Framtiden för äldreomsorg, sjukvård, förskola/skola, socialtjänst, mm, avgörs av beslut i kommuner och regioner. I Umeå kommun och Region Västerbotten krävs djupgående förändringar - som vi vill genomföra. I förra valet fick vi 3000 röster i kommunen. Mycket pekar på att vi får fler röster i detta val. Vill även du stödja Umeås tredje politiska riktning i valen till kommun och region - rösta på Arbetarpartiet. Du tar vår vita valsedel i kommunvalet och vår blå valsedel i regionvalet.

De som formellt styr kommunen är Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Dessa partier utgör (med stöd av V) en av Umeås tre politiska riktningar. De borgerliga partierna, med M i spetsen, utgör den andra politiska riktningen i Umeå. Arbetarpartiet (AP) utgör den tredje riktningen. Vår politik baseras på kommunens 13 000 anställda och på den “styrka från golvet” som dessa besitter. Vi tror varken på politisk toppstyrning (som S+MP+V gör), eller på marknadskrafter och skattesänkningar (som borgarna gör). Vi baserar vår politik på kommunens 13 000 anställda. Detta skiljer oss från de andra två politiska riktningarna.

AP står för något annorlunda.

S + MP har misslyckats

Umeå kommun har goda inkomster p g a hög sysselsättning, hög kommunalskatt och låg arbetslöshet. Därför borde de styrande i S+MP ha kunnat erbjuda alla umebor ett bra liv. Det gäller bl a alla som behöver äldreomsorg, socialtjänst, förskola/skola och det gäller alla kommunens 13 000 anställda. Men trots goda förutsättningar har så inte blivit fallet. Det kommunen blivit känd för under senare år är misskötsel. Det handlar om vanvård inom kommunala äldreboenden som lett till dödsfall – som höga chefer försökt dölja; om sexuella övergrepp inom kommunens hemtjänst – som höga chefer inte stoppat trots larm från anhöriga. Inom socialtjänsten har missförhållanden drabbat både anställda och hjälpsökande.

Nedskärningar och tystnadskultur

Den viktigaste förklaringen till de oacceptabla bristerna inom äldreomsorgen är 30 år av nedskärningar. En annan avgörande faktor är den tystnadskultur som vuxit fram. Tystnadskulturen har förvärrats av att de höga cheferna – som ställer upp på nedskärningarna – bedriver en brutal hetsjakt på visselblåsare för att tysta dessa. Resultatet blir rädsla, vantrivsel, sjukskrivningar och självvalda uppsägningar vilket underminerar personalens initiativkraft. Tystnadskulturen har ett högt pris – både mänskligt och ekonomiskt. Ansvaret för detta vilar på S+MP.

Borgerlig skattesänkning inte lösningen

Arbetarpartiet respekterar alla som har tänkt rösta på S - i rädsla för borgarnas skattesänkningar. Men S+MP förtjänar inte någon ny chans i Umeå kommun. Frågan som då måste ställas lyder: Utgör de borgerliga ett trovärdigt alternativ?

Under de sju åren 2019 - 2025 uppgick felbudgeteringarna i kommunen till totalt två miljarder kr – vilket är helt oacceptabelt. Ansvaret för detta ligger på S+MP samt höga chefer. Resultatet blev att verksamheter som äldreomsorg, socialtjänst och förskola/skola berövades 2 000 miljoner. Detta bidrog till vanvård och sexuella övergrepp p g a svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerad personal. För dessa haverier borde S+MP ha erkänt sitt ansvar. Men dessa partier erkänner aldrig misstag.

Fel slutsatser av M och KD

M och KD har också riktat kritik mot de missförhållanden som avslöjats. Detta har ökat förståelsen för Arbetarpartiets 20-åriga kamp för ökad bemanning inom äldreomsorgen, och delvis även för behovet av en bättre ledning av socialtjänsten – något vi också drivit. Men tyvärr ser M, KD, L och C felbudgeteringarna som ett argument för att sänka skatten. Detta visar på borgarnas farliga underskattning av den satsning som krävs för att vända trenden inom äldreomsorgen. Deras skattesänkarpolitik visar att de inte utgör något trovärdigt alternativ.

Personalen - viktigaste resursen

Arbetarpartiet vill ge de anställda makt över arbetets organisering samt över rekryteringen av chefer – som både ska vara närvarande och ha rätt utbildning eller erfarenhet av verksamheten. Detta innebär en maktförskjutning till personalens fördel på höga chefers bekostnad. Detta är att släppa lös styrkan från golvet. Vi är övertygade om att detta gör det lättare att rekrytera och behålla kvalificerad personal samt att öka effektiviteten. En miljard som satsas där personalen vågar ifrågasätta och ta egna initiativ kommer att ge långt mer, i form av vård och omsorg, än om pengarna satsas där verksamheten präglas av rädsla och passivitet.

Äldreomsorgen kräver samarbete

AP avvisar inte samarbete. Efter årtionden av nedskärningar inom äldreomsorgen har en farlig attityd växt fram där vissa ser omsorgen som genomgångsjobb. Denna attityd ökar risken för vanvård och övergrepp. För att vända trenden krävs ökad personaltäthet, fler undersköterskor, bättre löner och arbetstider – en satsning på minst tio år. Detta kräver samarbete – även med partier vars allmänna politik vi är kritiska till. Att avvisa möjligheten till förbättringar, även mindre, vore att svika de äldre och den personal som vi baserar vår politik på. AP kan göra två saker samtidigt: bedriva oppositionspolitik mot de andra riktningarna och samarbeta i sakfrågor – om det gynnar de äldre och personalen.

Äldreomsorgen: Ny ledning och mer personal

De styrande i Umeå har sparat och skurit ned på äldreomsorgen under 30 års tid. Nedskärningarna utgör den viktigaste bakgrunden till den negativa spiral som resulterat i vanvård till döds, sexuella övergrepp och en tystnadskultur som breder ut sig.

30 år av nedskärningar har inneburit en minskad personaltäthet, lägre andel undersköterskor, sämre arbetsvillkor och en löneutveckling som släpar efter. Det har vuxit fram en attityd av att äldreomsorgen består av genomgångsyrken.

Arbetarpartiets uppfattning är att dagens ledning är oförmögen att lösa problemen. Den negativa spiralen kan inte brytas utan att hela eller delar av ledningen byts ut. Någon måste ställas till svars.

Problemen präglar inte alla delar av äldreomsorgen. För att vända trenden krävs en satsning på att det engagemang och yrkeskunnande som länge funnits hos personalen överförs till nya generationer. Vårt handlingsprogram bygger på denna insikt.

Vi kämpar för:

• Ökad personaltäthet - grundläggande förutsättning för trendbrott
• Större andel undersköterskor - för en höjd kunskapsnivå
• Alla ska ha minst en utbildning till vårdbiträde
• Vidareutbildning i svenska språket för de som behöver
• Utbildnings- och karriärstege: vårdbiträden uppmuntras att bli undersköterskor, undersköterskor ges möjlighet att specialisera sig inom demens, psykiatri, handikapp eller palliativ vård. Detta måste subventioneras av kommunen - och synas i lönebeskedet.
• Ökat personalinflytande över schemaläggning, rekrytering av chefer och arbetsmiljö.
• Närvarande chefer med vårdutbildning eller bakgrund inom verksamheten.

Personalen i centrum

Arbetarpartiet har kämpat för att sätta personalen i centrum för debatten om hur brukarna ska få en bättre äldreomsorg i Umeå. Och vi har lyckats. Detta bl a genom välbesökta manifestationer på Rådhustorget och massutdelningar av Umebladet. Andra partier har följt efter och för idag fram förslag som liknar Arbetarpartiets - i hopp om att vinna röster i höstens val. Vill du ha ett säkert alternativ som försvarar äldreomsorgen även de 1460 dagarna mellan valen väljer du originalet (AP) - inte någon kopia.

Socialtjänstens befogenheter ökar - vem garanterar rättssäkerheten?

Det är främst socialarbetare som gör de utredningar som ligger till grund för besluten att omhänderta barn och ungdomar och därmed skilja dem från föräldrarna. Socialarbetarna kontrollerar därmed hur familjerna fungerar. Men vem kontrollerar kontrollanterna - är socialarbetarnas utredningar rättssäkra?

Frågan är viktigare än någonsin p g a trenden i de utredningar som nu genomförs i syfte att lägga grunden för nya lagar. Här följer en sammanfattning av vad juridiska fakulteten vid Stockholms universitet AP skriver om nämnda trend: Trenden är utan tvekan sammantaget att vi går från ett system som betonar frivillighet, förebyggande arbete ochåterförening till att nu prioritera mer tvång och kontroll genom större befogenhet för socialtjänsten att agera utan samtycke, liksom fler och längre placeringar utanför hemmet.

Detta är skrämmande och hotar rättssäkerheten. Vårt mål är att färre barn och unga ska omhändertas och utplaceras. Detta oavsett om barnens familjer har sina rötter i Sverige, Europa, Mellanöstern, Afrika, o s v. Vi föreslår inte att målet om färre omhändertaganden ska vara ett resultat av att lagar och regler börjar tolkas annorlunda, eller ett resultat av att socialtjänsten ges minskade resurser. Vi vill att färre barn och unga omhändertas genom en satsning från samhällets sida på att minska skälen till omhändertagande.

Då barn och unga omhändertas måste en utgångspunkt vara att kontakten mellan barnet och föräldrar/syskon ska bibehållas med sikte på en återförening. Detta måste vara en uttalad målsättning för socialtjänsten. Då barnen skiljs från sin familj måste hemkommunen ta ansvar för att familje- och HVB-hemmen håller hög standard.

En förutsättning för att våra målsättningar ska lyckas är att det utbredda utanförskapet minskas. Alla resurser måste mobiliseras. Det krävs en landsomfattande satsning på fler jobb, men även på uppbygget av en kommunal kvarterspolis i samarbete med en socialtjänst som ansvarar för ungdomsgårdarna.

Förskolan: 15 barn på 3 personal

År 2005 antog Umeå kommun ett mål på max 15 barn per grupp, på tre personal, inom förskolan. Målet har aldrig verkställts. Antalet barn per grupp har varit högre och det har varit för lite personal. Resultatet har blivit en försämrad arbetsmiljö som leder till stress och sjukskrivningar för personalen - och en sämre pedagogisk undervisning för barnen.

Nu har barnafödandet minskat kraftigt i flera år. I detta läge kan kommunen ta chansen att minska barngrupperna inom förskolan och behålla personal som annars skulle ha blivit övertalig. Och därmed klara målsättningen på max 15 barn per grupp på tre personal! Men dagens ledning framstår som ovillig att ta chansen att förbättra kvaliteten och personalens arbetsmiljö genom att förverkliga ett 21 år gammalt beslut.

Det finns även andra behov:

• Tid med barnen istället för städning! S+MP-styret har ställt krav på att förskolepersonalen ska ta ett större ansvar för städningen på förskolorna - vilket gör att personalen riskerar att få mindre tid med barnen. Kommunen bör istället anställa fler lokalvårdare.
• Otillräckliga arbetskläder. Sedan drygt 10 år tillbaka har förskolepersonalen rätt till arbetskläder utomhus. Men på många håll har kläder uteblivit, exempelvis mössor och vantar. Arbetskläder behövs även inomhus. Förskolepersonalen måste få samma rätt till en fullständig uppsättning arbetskläder som andra yrkesgrupper.

Bostäder åt unga vuxna

Umeå är en av 97 kommuner i Sverige där det råder bostadsbrist (Dagens Samhälle). I Umeå kommuns bostadspolitiska mål ingår att skapa “förutsättningar för att det färdigställs minst 2000 bostäder per år”. Men så mycket byggs inte.

Under de fem åren 2021-2025 har det i snitt färdigställts ca 850 nya bostäder per år. Tittar vi framåt visar befolkningsprognosen att det behövs ca 720 nya bostäder per år fram till 2034. Men enligt prognosen kommer endast 300 nya bostäder per år att färdigställas 2026 och 2027. Detta är inte ens hälften av behovet av nya bostäder - och mycket långt från kommunens bostadspolitiska mål!

Bostadsköerna riskerar att bli längre. Många unga vuxna kommer inte att kunna flytta hemifrån. Ansvaret för detta misslyckande vilar tungt på S och MP. De har hållit tillbaka utvecklingen genom sin ovilja att planlägga och påbörja byggandet av ett antal större bostadsområden. Istället har det ofta ”duttats” ut ett hundratal bostäder, ofta på små men viktiga grönområden.

Arbetarpartiet anser att kommunen snarast måste komma igång med några större bostadsprojekt. Exempel (se karta):

Röbäcksliden (1): Här kan 1000 bostäder börja byggas mycket snart i en första etapp. Här finns möjlighet att bygga både flerfamiljshus och villor. Området började planeras redan 2017. Men sedan 2022 har inget hänt. Detta understryker motståndet från S + MP.

Tegelbruksberget (2): Här skulle det vara möjligt att bygga 1500-2500 bostäder relativt snart. Området har stora fördelar i form av befintlig infrastruktur: Holmsundsvägen, Strömpilens handelsområde och busslinje 9. Det som krävs är en utredning för att klarlägga det avstånd som måste hållas till Grössjöns naturreservat.

I20-området (3): Området innanför ”norra länken” är det naturliga reservatet för huvuddelen av kommunens framtida expansion. Att bebygga I20 skulle skapa en sammanhållen stad istället för dagens alltmer bläckfiskliknande utbredning. På sikt finns det plats för mer än 20 000 bostäder på detta område. Det krävs dock att kommunen bekostar en flytt av militärens skjutbana till mark utanför norra länken - en relativt liten kostnad. Området skulle kunna börja bebyggas redan idag - exempelvis i hörnet uppe vid Ersboda handelsområde.

Sammanfattningsvis: Dessa tre exempel visar både på hur kommunens akuta behov av bostadsmark kan lösas. Det som saknas är en ledning med handlingskraft.

Den bristande stadsplaneringens höga pris

Bristen på ledarskap i Umeå kommun märks på allt fler områden. Istället för en genomtänkt plan för hur staden och trafiken borde expandera har bristen på ledarskap skapat en ”vilda västern”-attityd.

• Under årtionden har kommunledningen brutit mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i centrumfyrkanten. Därmed har umebor utsatts för en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer, demenssjukdomar som Alzheimers samt av astma och allergier.
• Idag planeras med berått mod för nya problem. Där Motorcentralen och gamla badhuset låg, och OKQ8-Haga ligger, planeras en ny stadsdel (Hagaliden) med minst fem nya bostadskvarter och ca 600 bostäder. Trots att det redan existerar trafikproblem i området verkställs planen – utan en absolut nödvändig trafikutredning. Kaos hotar.
• Stadens centrala delar har brutaliserats. De en gång levande torgen har blivit ödsliga platser. Vid kajen har kulturbyggnader som gav staden identitet förvandlats till dvärgar – i skuggan av ett ständigt ökat antal jättebyggen.
• Alltför många grönytor har försvunnit då förtätningen drivits för långt. Idag ropar centrum efter fler parker. God stadsplanering kräver en bättre balans. Vi vill därför påskynda omvandlingen av p-platsen på kajen till ett torg/evenemangsyta. Både för unga och lite äldre. Särskilt viktigt är det att bevara grönområden som Hamrinsberget, området nedströms Backens kyrka och Nydalasjön.

Släpp lös styrkan från golvet!

Den politiska debatten handlar alltför ofta om huruvida kommunens verksamheter ska toppstyras av politiker eller utelämnas åt marknadskrafternas jakt på vinst. Arbetarpartiet för fram en tredje ståndpunkt: att öka personalinflytandet.

Det handlar bland annat om att ge personalen större inflytande över avgörande frågor som schemaläggning, arbetsmiljö, rekrytering av chefer, personaltäthet, utformningen av datasystem, problemlösning, m.m. Om denna ”styrka från golvet” används på rätt sätt kommer varje arbetad timme att innebära mer – mer produktion, mer trivsel, större trygghet samt mindre sjukfrånvaro. Dessa positiva effekter skulle komma alla till del – och även innebära ett mer effektivt användande av skattepengarna.

En miljard är inte alltid en miljard

Idag går utvecklingen i motsatt riktning. Inom allt fler kommunala verksamheter präglas arbetsledningen och personalpolitiken av toppstyrning och en rädslans tystnadskultur. Jakten på modiga visselblåsare har spätt på denna rädsla. Detta riskerar att öka sjukfrånvaron och personalomsättningen. Samtidigt riskerar trivseln och initiativkraften att minska. En miljard kronor som satsas i en sådan verksamhet kanske enbart producerar välfärd till ett värde av 750 miljoner.

Skulle istället styrkan från golvet släppas lös – och personalens kreativitet tas tillvara genom ökat personalinflytande – kan samma miljard producera välfärd till ett värde av 1,25 miljarder. Därför säger vi att en miljard inte alltid är en miljard. Det beror på arbetsorganisationen.

Sjukvården måste återfå en egen organisation

- med tydligt ledarskap och ansvarsfördelning samt transparens

Arbetarpartiet vill inte förstatliga sjukvården - som KD vill. Vi vill inte att makten över sjukvården ska flyttas till politiska byråkrater i Stockholm. Däremot vill vi att sjukvården återfår får en egen organisation - vilket den i huvudsak hade före 2019, då landstinget slogs samman med en helt onödig organisation som 2007 fått namnet Region Västerbotten - och som sedan utvecklats till en byråkratisk koloss.

Det är viktigt att förstå följande: Region Västerbotten hade ursprungligen ingenting med den av landstinget administrerade sjukvården att göra. Låt oss berätta.

Den konstgjorda organisation som 2007 fick namnet Region Västerbotten lanserades av ledande umepolitiker för att, genom en sorts kupp, göra Umeå till centrum för den ”storregion” som skulle ha blivit resultatet om sjukvården i landets fyra nordligaste län slagits samman. Detta diskuterades under 00-talet. Men politiker och kommuner i de övriga tre länen gjorde uppror mot denna ”Umeå-centrering” och någon sammanslagning av sjukvården blev därför inte av. Detta stod klart redan 2009.

Den organisation som fått namnet Region Västerbotten borde då omedelbart ha lagts ned. Den var ett huvud utan kropp – bestående av chefer och politiker utan egentlig verksamhet – och hade alltså ingenting med landstinget och sjukvården att göra. Men som alla byråkratiska skapelser kämpade även detta huvud utan kropp för att leva vidare under tio år. Slutligen beslöt de umepolitiker som en gång skapat huvudet utan kropp (kallat Region Västerbotten) att slå samman denna onödiga organisation med landstinget – under namnet ”Region Västerbotten”! Denna sammanslagning har sedan dess drabbat sjukvården genom tilltagande byråkratisering, otydligare ledarskap och ansvarsfördelning samt bristande transparens. Ett av de mest absurda exemplen på detta är att en utredning visade att Regionen hade 60 chefer utan underställda!

Nu vill Arbetarpartiet återge sjukvården en egen organisation och rädda sjukvården från den byråkratiska koloss som Region Västerbotten har utvecklats till. Detta skulle öka chanserna att lösa sjukvårdens övriga problem. Vi vill att sjukvårdens organisation ska komma närmare befolkningen – inte att sjukvårdens styre ska förstatligas och flyttas till Stockholm.

Patienter och personal pressas av bristande resurser

Sjukvården har fortfarande inte återhämtat sig helt efter coronapandemin 2020-2022. Många verksamheter var dessutom hårt pressade redan innan pandemin. Grundproblemen beror på bristande resurser. Men det handlar också om en brist på ledarskap.

Region Västerbotten styrs av S, V och MP. Oppositionen utgörs av M, C, KD, L och SD. Då vi talar om brist på ledarskap inom regionen syftar vi både på de styrande och de s.k. oppositionen. Trots att sjukvården länge stått i centrum för den politiska debatten, i synnerhet under pandemin, har varken de styrande eller oppositionen kunnat hantera kriserna som drabbat regionen de senaste åren. Exempel:

• Den ekonomiska situationen präglas av återkommande underskott. Både 2023 och 2024 tvingades regionen låna pengar för att kunna betala ut lönerna i slutet av året. Inför 2026 höjde de styrande istället skatten för att få ihop budgeten – inklusive lönerna.
• Det nya journalsystemet Cosmic har upplevts som långsamt och krångligt av personalen samt inneburit längre väntetider, uteblivna kallelser och missade operationer för patienter. Dessutom har en rad brister i upphandlingen avslöjats.

Listan kan göras längre. Kombinationen av bristande resurser och bristande ledarskap har gått ut över såväl personal som patienter.

Patienterna pressas.

De allra flesta som behöver sjukvård är nöjda – när de väl fått vård. Men vårdköerna är fortfarande långa. Alltför långa. Till detta kommer service som monterats ned i tystnad. Det gäller för sådant som uppföljning och rehabilitering för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, läkarbesök och fotvård för typ 2-diabetiker, regelbunden sjukgymnastik för neuropatienter, med mera. Cancerpatienter som genomgår strålbehandling måste kunna lita på att det finns ett patienthotell med sjuksköterskebemanning nära lasarettet.

Personalen pressas.

Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Men denna självklara insikt verkar inte finnas hos de styrande eller oppositionen i regionen. Tempot har drivits upp och det är inte ovanligt att personal inte hinner gå på rast eller ens på toaletten. Sommarsemestrarna är ett återkommande kaos – år efter år – för vissa yrkesgrupper som sjuksköterskor. Erfaren personal som nått bristningsgränsen säger upp sig. Till detta kommer en ledning som bidragit till att en tystnadskultur vuxit fram, där personalen inte vågar säga vad de tycker. Revisorernas granskningar både 2020 och 2024 visar att uppåt hälften av regionens anställda upplever att det finns en tystnadskultur. Detta bidrar till en mindre effektiv sjukvård.

Arbetarpartiet ställer upp i valet till Region Västerbotten:

• Ökad personaltäthet. Ska regionen kunna attrahera och behålla kunnig personal måste även löner och arbetsvillkor förbättras.
• Större personalinflytande. De anställda måste ges inflytande över exempelvis schemaläggning och utformning av datasystem.
• Den medicinska forskningen måste integreras bättre med sjukvården.
• Bättre ledarskap. Det krävs politiker och chefer som förstår det destruktiva i en tystnadskultur som minskar effektiviteten.
• Ny organisation för mindre byråkrati.
• Höj statsbidragen till regionerna. Jämför med militärbudgeten som nästan har fyrdubblats sedan 2019.

Kamp lönar sig!

Regionstyrets förslag om att säga upp avtalet med Sodexo kring Patienthotellet Björken upprörde många. Men efter protester och överklaganden tvingades S, V och MP backa. Patienthotellet blir kvar - för den här gången. Det lönar sig att ta strid.

AP - stridbara både i och utanför fullmäktige

1991 valdes representanter för det som idag är Arbetarpartiet in i Umeå kommunfullmäktige.

I det senaste kommunvalet fick vi 3 000 röster och två mandat. Vår styrka under åren har varit att vi kunnat kombinera demonstrationer och stöd till strejker med debatterna inne i fullmäktige. Detta har gett oss ett större inflytande än om vi enbart debatterat i fullmäktige.

Vi har strävat efter att samarbeta med personal, anhöriga, brukare och elever. Detta då vi inte velat sugas upp av etablissemanget. Vi representerar knegarna - inte kommunens eller storföretagens bossar.

För ett nytt landsomfattande parti

Arbetarpartiet har medlemmar på elva orter. I Umeå och Uppsala ställer vi upp i valen till kommunfullmäktige. Ideologiskt betecknar vi oss som demokratiska socialister. I vår tidning Veckans Nyheter analyserar och kommenterar vi läget i Sverige och världen. Vårt mål är att samarbeta med andra kring skapandet av ett nytt parti för knegare, ungdomar och pensionärer.

Exempel på vad vi uträttat:

▶ Punktstrejker mot nedskärningar

Kampen mot nedskärningar har utgjort en röd tråd för oss sedan 1991. Vi är särskilt stolta över vårt samarbete med personalen inom äldreomsorgen i början av 2000-talet. Inom ramen för ”Nätverket mot nedskärningar” organiserade vi tillsammans fyra vågor av punktstrejker mot nedskärningar.

▶ Bekämpat skrytprojekt och vänskapskorruption

Vi röstade nej till det tvivelaktiga köpet av Thorén Arena 2023. En skugga av vänskapskorruption vilade över affären. En majoritet i fullmäktige beslutade att betala 260 miljoner för hallen - trots att säljaren själv värderat den till 250 miljoner. Någon egen värdering gjordes inte av kommunen…

▶ Stöd till Tesla-strejken

Vi stod bakom kampen för kollektivavtal på Tesla. Utan kollektivavtal finns inget golv för löner och villkor. Våra medlemmar deltog även själva som strejkvakter. Vi anser dock att IF Metalls ledning sjabblade bort strejken, något du kan läsa mer om här.

Se oss debattera i Umeå kommunfullmäktige

Du kan se klipp från ett stort antal viktiga debatter i fullmäktige på Youtube.

Gå med i Arbetarpartiet

Vårt viktigaste arbete sker de 1460 dagarna mellan valen. Vi behöver dig som medlem. Kontakta oss gärna.